Sju veckor imorgon, men idag fick jag äntligen sitta på en stång igen!!

Lycka!

Var hos bästa Ida på Fysiokoncept o kunde inte låta bli.

Annars så jobbar jag mest, fortfarande förkyld o har en New York-resa med finaste syster inplanerad i sommar.

Livet går framåt.

Helgen gick fort, utan att jag gjorde ngt speciellt. Jobbade länge i fredags och var hemma och försökte kurera min envisa förkylning resten av helgen.

Var på adventsfika hos mamma o pappa igår, och lite mathandlande, men annars har jag mest sovit.

Inte blev jag mkt friskare för det, låter som sju svåra år, men har varken halsont eller feber så räknar mig som frisk nog att jobba iaf.

Lite stretch blev det i lördags, och jag gjorde mitt första huvudstående sedan jag skadade mig! Sen var jag tvungen att vila igår, och kommer nog vila idag med, men jag har planer på lite riktig träning på torsdag. Kan ju alltid hoppas...

  Måste lära mig att se lite snyggare ut på bild bara

Idag kom jag äntligen iväg till jobbet, och blev kvar länge. För som sagt, det blir inte mindre att göra när jag inte är där.

Idag är det sex veckor sedan jag föll o officiellt så är benen läkta nu, men jag kan inte hoppa upp på stången riktigt än. Men jag kan sova en stund på höger sida och få på och av en sport-BH! Framsteg.

Längtar

Stretchade lite innan sovdags, som borde varit för länge sedan. Det kommer att bli en lång dag imorgon med.

Ifall ni undrar så har jag inte dött, det har bara varit mkt på jobbet och i livet och sen så blev jag sjuk. Var hemma igår och är hemma idag, men imorrn ska jag göra mitt bästa. Det blir inte mindre på jobbet för att jag inte är där.

Var ute och var social i lördags med, var på Dekadance och stod i dresscoden. Mkt roligt, träffade mga fina människor och såg massor med fina outfits. När jag jobbat klart så dansade jag en stund, gick runt och och minglade lite innan jag begav mig hemåt. Var hemma vid tre, vilket för asociala tanter är riktigt sent.

O sen blev jag sjuk, socialt umgänge verkar farligt.

Annars så rullar livet på. Nyckelbenet mår bättre och bättre, nu kan jag till och med sova lite på höger sida emellanåt, men jag tar det lugnt. Jag har en plan att vara tillbaka på stången till efter nyår, och ingen idé att stressa. Trots att jag snart är galen av saknad.

Jag stretchar iaf fem ggr i veckan, och snart är det dags för dagens sjuklingstretch.

Men jag ser fram emot att kunna träna ordentligt, jag börjar bli riktigt rund.

I söndags så var jag och älsklingen hos mamma o pappa på brunch, och på vägen hem så såg vi en stackars liten fasan på villovägar. Mitt i villakvarteret. Undrar vart han var på väg, stackarn...

Idag var en lång dag. Började med att älsklingen hade lågt blodsocker, så jag var tvungen att peta i han några dextrosol. Då blev han lite bättre, men några timmar senare fick jag göra om proceduren. Dålig diabetiker.

Sen övergav jag honom för att bege mig till STHLMPole för att vara domare i deras KM. En riktig ära! Jag tjuvkikade lite på genrepet, pratade med alla fina där och visade filmen på mitt fall. För självklart har jag det på film. Jag har inget vågat titta själv, men jag ska. Någon gång.

KM:et var superkul att döma, men svårt. Hög nivå och värdiga pristagare. Jag ska tvinga minst hälften att vara med i nästa SM ?

Sedan handla mat o hem för lite stretch, mat och film. Älsklingen hade återhämtat sig och inte dött i min frånvaro som tur var. Det blir så jobbigt då.

Jag har fortfarande inte hämtat mig från söndagen, jag tror att jag behöver minst en helg att sova ut på innan mina krafter kommer tillbaka. Det skulle ju underlätta om jag kunde sova på nätterna, men en kan inte få allt...

Jag ska ge min syn på SM, men det kommer att bli till helgen. Just nu är det för mkt liv i vägen, massor med jobb och för lite sömn så jag kan inte tänka ordentligt.

Jag har gjort mitt Toubab-program och min dagliga stretch, med sällskap, och nu väntar jag på att älsklingen ska komma hem så jag kan få ngt i mig. Inte för att jag behöver så mkt mer än det jag småäter på jobbet, jag kommer verkligen vara en rund boll när jag får leka på stången igen. I brist på träning så äter jag helt enkelt, mkt dålig kombination.

Annars händer inte så mkt. Ett SPDF-möte stundar snart, jag har stora äran att döma KM på STHLMPole på lördag och inte så mkt mer. Men jag överlever.

 Stretching med sällskap

Trött. Ben och mage á la Toubab och stretch efter. Enkel middag.

Älsklingen har börjat äta nyttigt, han och hans vän R äter bara sallad med tillbehör, dricker smoothies och juicer i två veckor, minst. Han började i måndags och har lyckats överleva än så länge, och jag är så stolt över honom. Får se om han lyckas överleva helgen med.

Jag försöker haka på lite, lagar egen nyttig mat. Planerar, måste börja äta mindre nu när jag inte tränar som jag brukar, innan jag blir en stor, rund elefant. Då kommer jag aldrig att komma upp på pinnen igen.

Blir nog en tidig kväll idag, är trött och det är en dag kvar att jobba. Sover dåligt eftersom jag fortfarande bara kan ligga på rygg eller på vänster sida, och vaknar ofta med ryggont när ligger på rygg eller av att jag rullat över på höger sida i sömnen. Längtar efter att kunna sova normalt igen.

 Höger spagat. På väg, men inte perfekt

 Split, så nära. En centimeter i taget...

Toubabprogram och benstretch idag. Inte alls samma sak som Pole, men en dag i taget.