Har träningsvärk överallt idag, precis som det ska vara efter hård träning. Rygg, rumpa, lår och mage fick sig en rejäl känga på stretchen igår. Underbart... Längtar redan till nästa gång.

Måste bara göra ngt åt min hals o bröstrygg. Är extremt flexibel i halsen o tar ut rörelser där istället för i bröstryggen. Har fått lite instruktioner av Nelle o ska jobba på det hemma.

Nu när vardagen börjar igen så kommer jag igång med min dagliga stretch, när jag är ledig så är jag upptagen med att göra ingenting så jag hinner inte :)

Sista officiella semesterdagen, helgen hade jag varit ledig iaf. Det känns inte så jobbigt att gå tillbaka till jobbet, bortsett ifrån att jag inte vet hur jag ska ha tid med allting :) Fler timmar på dygnet, tack!

Det var underbart att vara tillbaka i studion igen, det kändes som att jag aldrig varit därifrån. Människorna, atmosfären, känslan. Det bästa stället i världen.

Ryggstretch med Nelle var brutalt, som jag visste att det skulle vara. Jag förväntar mig grym träningsvärk imorgon, annars blir jag besviken :)

Träffade fina Z med och hennes lilla syster. Vi hann med lite OP tillsammans innan de var tvugna att gå och jag fortsatte på egen hand. Det var varmt och jag gled som en besatt hela tiden och jag kände mig svag efter uppehållet men åh, så kul det var!

Dance the night away

Det var skönt att sova i min egen säng igen, mjukt och skönt och fullt med katter och människor.

Missen har tydligen sovit på älsklingens arm varje natt som jag har varit borta, jag sa ju att han hade skämt bort dem alldeles för mycket :)

Det var härligt att träffa min pojke igen, två veckor är lång tid utan varandra. Men jag klarade mig ensam och det är det viktigaste. Att jag klarar mig. Om jag skulle bli ensam.

Vilket jag inte ska bli.

Just nu längtar jag till NPS, till söta Z som jag inte har träffat på hela sommaren. jag vågar inte ens tänka på hur stark och vig hon har blivit, men det är bara inspiration för mig :) Kan hon kan jag!

Och stretchen, jag har inte blivit plågad av Nelle på länge och kan knappt vänta :) Underligt nog, jag har saknat smärtan.

Hemma igen, det känns som att jag aldrig har varit borta.

Som alltid.

Älsklingen jobbar så vi har inte träffats än, men djuren har jag socialiserat med. Inte det varma mottagande som jag hoppats på, katten tog lång tid på sig att masa sig till dörren och verkade ytterst misstänksam mot människan som ramlade in.

Missen var ute och kom glatt in när jag ropade, men det krävdes mycket för att han skulle gosa. Jag tror att älsklingen har skämt bort dem för mycket i min frånvaro.

Resan hem gick fint, inga förseningar och jag fick min beställda veganmat den här gången. Jag satt bredvid världens underbaraste reskamrat. Inte nog med att ordnade en extra filt till mig, hon stoppade om mig med den när sov dessutom! Jag sov inte helt utan halvslumrade och blev mäkta förvånad när hon bredde ut den över mig.

Hon väckte mig även till frukosten och bjöd på tuggummi när vi började nedgången. Nu är jag helt bortskämd med ressällskap för all framtid :)

Imorgon ska jag på stretch 3, rygg, och OP och det ser jag fram emot. Har saknat dansen och den lilla street pole som jag utövade gjorde inget för att stäva den längtan. Är lite förskräckt inför stretchen bara, den varan har det inte blivit mycket av på sistonde.

Jag har packat upp det mesta, håller på att tvätta och tittar på souvenirerna. Fler bilder kommer att komma, nu har jag dessutom en bra dator att redigera dem på.

Först kommer det att bli vila och lite dålig TV. Lagom post-rese-aktivitet.

Det var ett tag sedan jag var med i Fototriss, men veckans tema är en klassiker :)

Här finns bougainvillea i massor... 

  ...apor på taken...

  ...och törstiga giraffer

Stolpen var allt annat än slät så nu har jag skrapsår, men det var det värt.

Det är en varm vinterdag här i Sydafrika, den första dagen som det inte är kyligt i skuggan utan riktigt, riktigt varmt.

De andra är bakfulla och/eller studerar inför test ikväll, jag har suttit vid poolen med en god bok en bra stund innan jag retirerade in i min stuga. Här är det svalt och det finns en fläkt.

Om några dagar åker jag hemåt igen, både sorgligt och skönt. Jag har börjat få hemlängtan, speciellt som dansen har börjat igen och jag ser fram emot att bli starkare och vigare. Jag saknar älsklingen, såklart, och katterna och är orolig för missen har varit bortspungen i några dagar. Jag hoppas att inget ont har hänt.

De här veckorna har varit ett äventyr och jag vet nu att jag klarar mig själv. Jag kan resa, leva, finnas på egen hand utan någon som tar hand om mig. Även om den bästa upplevelsen är en delad upplevelse.

Jag ska fortsätta ta det lugnt idag, hålla mig i skuggan och njuta av de sista dagarna innan jag påbörjar den dygnslånga resan hem igen. Förhoppningsvis utan förseningar den här gången.

  Kom med mig hem